Fidel V. Ramos

(Nakatukdo hali sa Fidel Ramos)


Si Fidel Valdez Ramos (Marso 18, 1928 - Hulyo 31, 2022) an ika-kagduwang presidente (12) Presidente nin Filipinas. Sinanglian niya si Corazon Aquino. Siya nagtukaw sa pwesto abot taon 1998 kan siya naman naribayan na ni Joseph Estrada. Siya an pinakainot na protestanteng Presidente kan Filipinas.

Fidel V. Ramos
CCLH, GCS
Ramos kan 1998
Ika-12 Presidente kan Filipinas
Termino
Hunyo 30, 1992 – Hunyo 30, 1998
Bise PresidenteJoseph Estrada
Suminunod kiCorazon Aquino
Sinundan niJoseph Estrada
Secretary of National Defense
Termino
Enero 22, 1988 – Hulyo 18, 1991
PresidentCorazon Aquino
Suminunod kiRafael Ileto
Sinundan niRenato de Villa
Chief of Staff of the Armed Forces of the Philippines
Termino
Pebrero 25, 1986 – Enero 21, 1988
PresidentCorazon Aquino
Suminunod kiFabian Ver
Sinundan niRenato de Villa
Termino
Oktobre 24, 1984 – Desyembre 2, 1985
PresidentFerdinand Marcos
Suminunod kiFabian Ver
Sinundan niFabian Ver
Chief of the Philippine Constabulary
Termino
1972 – Pebrero 25, 1986
PresidentFerdinand Marcos
Suminunod kiFabian Ver
Sinundan niRenato de Villa
Personal na mga detalye
KamundaganFidel Ramos y Valdez
(1928-03-18) Marso 18, 1928 (edad 96)
Lingayen, Pangasinan, Philippine Islands
Partido politikalLakas-CMD II (2009–present)
Iba pang partidoLakas-CMD I (1991–2009)
LDP (1991)
Mga aki5 (including Cristy)
DinakulaanAsingan, Pangasinan
Ayala Alabang, Muntinlupa[1]
Alma materNational University
United States Military Academy
University of Illinois at Urbana-Champaign
National Defense College of the Philippines
Ateneo de Manila University
KasibotanSoldier
Civil engineer
Awards
Lagda
WebsityoOfficial website
Office of the PresidentArchived
Military service
(Mga) gahaEddie, FVR
Allegiance Philippines
Mga taon kan serbisyo1950–1988
RanggoGeneral General
Commands
See commands

Platoon Leader, 2nd Battalion Combat Team (BCT), Counter-Insurgency against the Communist Hukbalahap, 1951
Infantry Company Commander, 16th BCT, Counter-Insurgency against the Communist Hukbalahap, 1951
Platoon Leader, 20th BCT, Philippine Expeditionary Forces to Korea, United Nations Command (PEFTOK-UNC), Korean War, 1951–1952
Duty, Personnel Research Group, General Headquarters, Armed Forces of the Philippines, 1952–1954
Senior Aide de Camp to Chief of Staff, Armed Forces of the Philippines, 1958–1960
Associate Infantry Company Officer at Fort Bragg, North Carolina, 1960
Founder and Commanding Officer of the elite Special Forces of the Armed Forces of the Philippines, 1962–1965
Chief of Staff of the Philippine Military Contingent-Philippine Civil Action Group to Vietnam (AFP-PHILCAG), Vietnam War, 1965–1968
Presidential Assistant on Military Affairs, 1968–1969
Commander, 3rd Infantry Brigade Philippine Army, 1970
Chief of the Philippine Constabulary, 1970–1986
Command and General Staff of the Philippine Army, 1985
Acting Chief of Staff of the Armed Forces of the Philippines, 1984–1985
Vice Chief of Staff of the Armed Forces of the Philippines, 1985–1986
Military Reformist leader during the People Power Revolution, 1986
Chief of Staff of the Armed Forces of the Philippines, 1986–1988
Secretary of National Defense, 1988–1991
Commander in Chief of the Armed Forces of the Philippines, 1992–1998

Battles/warsHukbalahap Campaign
Korean War, 1951–1952

(Battle of Hill Eerie, May 1952)Vietnam War, 1965 to 1968
Battle of Marawi, 1972

Kan panahon ni Presidente Marcos, siya nanggad an nagpautob kan Ley Militar na pigdeklara kan inot, ta siya an Hepe kan Constabulario kan Filipinas. Kan mangyari an People Power Revolution, tinalikondan niya si Marcos asin nagkampi sa oposisyon. Mangyari pa, ini an saro sa dakulang kabiglaanan sa balanse kan pagkakapot poder ni Marcos asin huli kaini pati ibang mga haralangkaw na ranggong militar nag-alyado na ki Ramos. Sa siring na pangyayari, napahale si Marcos sa pwesto sa haros matoninong na paagi.

Masasabi na sa inot na kabanga kan 6-na-taon na termino niya sa pagkapresidente, makusog an pag-uswag sa ekonomiya asin igwang matoninong asin pusog na kamugtakan an nasyon. Sa saiyang pagkapot poder totoo igwa siyang inaatubang na mga problema huli sa komunistang insurgencia asin sa mga separatistang Muslim. Nasabayan pa ini kan lamasa kan si 1997 krisis pinansyal sa Asia.

Kaamayan kan Buhay asin Adal niya

baguhon

Si Fidel Ramos namundag sa Lingayen, Pangasinan. An saiyang ama iyo si Narciso Ramos (1900-1986), sarong abogado, peryodista, asin 5-terminong lehislador sa Kongreso na pakahaloy nagin ngani Secretary of Foreign Affairs. An saiyang ina iyo si Angela Valdez-Ramos (1905-1977), sarong edukador, tagapagsurog kan kababaihan asin gikan sa respetadong pamilya kan mga Valdez kan Batac, Ilocos Norte, bagay na iyo an dahilan kun ano ta ikaduwang pinsan niya si Ferdinand Marcos. Kinua niya an saiyang elementarya sa Lingayen asin an sekundaryang adal sa University of the Philippines Integrated School asin sa Centro Escolar University Integrated School.

Kan taon 1946, pira pa sanang bulan sa pag-enrol sa Philippine National University, naisipan maglaog sa Philippine Military Academy komo kadete asin duman nakapasar siya sa sarong scholarship kan gobyerno para sa pag'adal sa United States Military Academy duman sa West Point. Nagkua pa siyang dagdag na adal sa engineering pakagraduar niya sa West Point kun saen natapos asin nakamit niya an Masters Degree sa Civil Engineering duman sa University of Illinois. Sa Unibersidad na idto saro man siyang iskolar kan gobyerno taon 1951. Siring man, nagin siyang lisensyadong civil engineer igdi sa Filipinas komo nakapasar siya sa board exam kan 1953, na nakua an ika-10ng lugar. Kan 1960, nakamit niya an pinaka-halangkaw na grado sa pagkua niya kan Special Forces-Psy Operations-Airborne Course duman sa Fort Benning.

Si Ramos may bitbit man na Master's Degree sa National Security Administration sa National Defense College of the Philippines asin Master's in Business Administration (MBA) sa Ateneo de Manila University.

Mga panluwas na takod

baguhon
  • Fidel Ramos Official Website [1]
  • The Philippine Presidency Project [2]
  1. Cal, Ben (February 24, 2021). "Keep 'unparalleled' spirit of 1986 People Power: FVR". https://www.pna.gov.ph/articles/1131771. 
  2. "BOE.es - Índice por secciones del día 01/04/1995". Retrieved November 2, 2016.