Algonkin spriaken

Tekst üüb Öömrang


A Algonkin spriaken san en spriakfamile faan a uuriinwenern ("indiooner") uun Nuurdameerikoo.

Algonkin spriaken uun Nuurdameerikoo

En betj widjer faadet woort tuup mä Yurok an Wiyot uk faan Algisk spriaken snaaket.

Auersicht

Bewerke

A enkelt spriaken skeel böös an san onerenööder ei tu ferstunen. Ütjstürwen spriaken haa en † tiaken.
Plains Algonkin

  • Arapaho of Arapaho-Atsina-Nawathinehena
  • Blackfoot (Ni'tsiitapipo'ahsin, Nitsipussin)
    • Siksika (Siksiká) – spriakwiis
      • Siksika A
      • Siksika B
    • Kainaa (Kainai) – spriakwiis
      • Kainaa A – onerspriakwiis
      • Kainaa B – onerspriakwiis
      • Kainaa C – onerspriakwiis
    • Nuurdelk Piikani (Aapátohsipikani) – spriakwiis
    • Süüdelk Piikani (Aamsskáápipikani) – spriakwiis
  • Cheyenne (Tsėhésenėstsestȯtse, Tsisinstsistots)
    • Cheyenne
      • Nuurdelk Cheyenne – spriakwiis
      • Süüdelk Cheyenne – spriakwiis
    • Sutaio (Soʼtaaʼe)
  • Cree of Cree–Montagnais–Naskapi
    • Plains Cree (Nēhiyawēwin)
    • Woods Cree / Woodland Cree (Nīhithawīwin)
    • Swampy Cree (mä Maskekon, Omaškêkowak, Omushkego) (Nêhinawêwin)
      • West Swampy Cree
      • East Swampy Cree
    • Moose Cree (York Cree, West Shore Cree, West Main Cree) (Nēhinawēwin)
    • East Cree (mä (Eastern) James Bay Cree, East Main Cree)
      • Northern East Cree (Īyiyū Ayimūn)
      • Southern East Cree (Īnū Ayimūn)
    • Naskapi (Iyuw Iyimuun)
    • Montagnais (Innu-aimun)
      • Southern Montagnais – spriakwiis
      • Eastern Montagnais – spriakwiis
      • Central Montagnais – spriakwiis
      • Labrador Montagnais – spriakwiis
    • Atikamekw (mä Attikamek, Tête de Boule, Attimewk, Atihkamekw, Atikamek)
    • Michif (en miskspriak faan a Métis faan Plains Cree an Fransöösk)
  • Fox-Skööl
  • Menomini
  • Miami-Illinois
  • Ojibwa-Potawatomi

Uast-Algonkin

Ferglik faan wurden

Bewerke
ÖömrangMassachusett[1]Loup (Nipmuc)[2]Narragansett[2]Penobscot[2][3]Munsee[2][4]Arapaho[5]Ojibwe[6]
'hirsk'ahtuhqattekeȣenóonatchnòlkeatóhhé3owoonéihiiwaawaashkeshi
'man aatj'noohshnȣsnòshn’mitangwesnoxweneisónoonoose
'kaanu'muhshoonamisȣlmishoonámasolamaxol3iiwjiimaan
'hanjüger'owóshaog (pluural)awéhleawéhleewcecnóhuugekek
'trii'nushwechȣinìshnahsnxáhnehiniswi
'dörtag'swinnichakchȣinchakswíncheknsinskanxináxkenisimidama
'breegen'poohkshaupȣkȣ’saupokéshaposkwenômuk ('breeg')paxkhílew ('bräächt')tówo’oni ('breeg')bookoshkaa
'hünj'annumalumayimadiamwáakaneewhe3anim(osh)
'ialstian'môshipsqmansibsqȣemasipskwmahləswóosóó3biiwaanag(oonh)

Kwelen

Bewerke
  1. J. H. Trumbull: Natick dictionary (XXV. Ausgabe). Government Printing Press, Washington DC 1903. Band 445, S. 27, 173, 285.
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 D. J. Costa: The Dialectology of Southern New England Algonquian. In: H. C. Wolfart (Hrsg.): Papers of the 38th Algonquian Conference. S. 81–127. University of Manitoba Press, Winnipeg (Manitoba) 2007.
  3. G. T. Gambill: Freelang Abenaki Penobscot–English und English–Abenaki Penobscot online dictionary. Beaumont, Bangkok (Thailand) 2008.
  4. Munsee Language Resources (2013).
  5. L. Conthan: Arapaho-English dictionary. In: The Arapaho language: Documentation und Revitalization. University of California, Berkeley 2006.
  6. The Ojibwe’s People’s Dictionary. University of Minnesota Department of Linguistics, 2013.

Luke uk diar

Bewerke
 Commonskategorii: Algonkin spriaken – Saamlang faan bilen of filmer