Annapurna Himal

Denne artikkelen omhandlar fjellkjeda. For den høgste toppen i massivet, sjå artikkelen Annapurna I.

Annapurna Himal er eit 55 kilometer langt fjellmassiv i den nepalske delen av Himalaya som strekkjer seg opp til 8 091 m (Annapurna I, verdas tiande høgaste fjell).

Annapurna Himal
fjellkjede
Annapurna I og Annapurna Sør, sett frå Poon Hill
Land Nepal
FjellkjedeHimalaya
Høgd8 091 moh.
Førstestiging3. juni 1950, Maurice Herzog og Louis Lachenal
Koordinatar28°35′43″N 83°49′11″E / 28.59528°N 83.81972°E / 28.59528; 83.81972
Kart
Annapurna Himal
28°35′46″N 83°49′13″E / 28.596111111111°N 83.820277777778°E / 28.596111111111; 83.820277777778
Wikimedia Commons: Annapurna Himal
Annapurna-massivet sett frå Phewa-sjøen.

Administrativt ligg kjeda på austgrensa til Myagdi distrikt mot Kaski distrikt, i Dhaualagiri-sonen i Vestregionen av Nepal. Fjellet går høgt opp inne i Kaski, men toppen på Annapurna I skal vere innanfor Myagdi.

Det blir arrangert ein populær fjelltur rundt massivet, Annapurna Circuit.

Etymologi

endre

Annapurna er namnet på ei hindugudinne som òg blir kalla Parvati («fjelldottera») – i ulike mytologiar identisk med gudinnene Durga («den utilgjengelege») og Kali («den svarte»). Namnet på fjellet er sanskrit og sett saman av anna («næring») og purna («full av»), det vil seie «Gudinna som nærer» eller «Overflodsgudinna».[1]

Einskilde toppar på massivet har franske namn dei fekk etter førsteklatringa av A I i 1950, til dømes Roc Noir, Grande Barrière og andre.

Klatrehistorikk

endre

Annapurna I er rekna som eitt av dei vanskelegaste fjella over 8000 meter å klatre opp på, mykje på grunn av stor skredfare. Per 2005 hadde berre 130 menneskje stått på toppen, og 56 har døydd medan dei prøvde å klatre opp på fjellet.

Trass dei store utfordringane forbunden med klatring i Annapurna-massivet, var Annapurna I det første fjell over 8000 meter som fekk ein vellykka bestigning. Den 3. juni 1950 stod Maurice Herzog og Louis Lachenal frå ein fransk ekspedisjon som dei første menneskjer på toppen av eit av verdas fjell på over 8000 meter.

Annapurna II, den austlegaste toppen i massivet, blei først klatra i 1960. I høve til høgde over havet (7 937 moh.), avstand til nærmaste høgare topp (30,5 kilometer til Annapurna I), og primærfaktor (2 437 meter) er også Annapurna II eit av dei mest overveldande fjella i Himalaya, og det 16. høgaste fjellet i verda.

Machapuchare (6 993 moh.) er ein annan topp i Annapurna-massivet som peiker seg ut. Dette er eit av dei heilage fjella i Nepal, og derfor stengt for klatrarar.

Topp og mellomtoppar

endre
Annapurna Sør, bak Fang og Annapurna I
Frå nordaust mot Tilicho Peak, Nilgiri-Nord, Midt og -Sør; bak dei Annapurna I, Fang A. Sør
Toppane på Annapurna Himal[2]
Fjell/ToppHøgdSkardhøgdReferansetopp
Annapurna I8 091 m2984 mMount Everest
Annapurna I Midtre8 051 mikkje oppgjeveAnnapurna I
Annapurna I Nordaust8 010 mikkje oppgjeveAnnapurna I
Annapurna II7 937 m2437 mAnnapurna I
Varahar Shikar (Fang, Bhara Chuli)7 647 m267 mAnnapurna I
Annapurna III7 555 m703 mAnnapurna I
Annapurna IV7 525 m225 mAnnapurna II
Roc Noir (Khangsar Kang)7 485 mikkje oppgjeveAnnapurna I
Gangapurna7 455 m563 mAnnapurna III
Annapurna Sør (Annapurna Dakshin, Moditse)7 219 m769 mAnnapurna I
Glacier Dome (Tarke Kang) 7 193 mikkje oppgjeveAnnapurna I
Asapurna I7 140 m262 mAnnapurna I
Tilicho Peak7 134 m710 mAnnapurna I
Annapurna Dakshin North East7 126 m151 mAnnapurna Sør
Asapurna II (Tare Kang) 7 069 m156 mAsapurna I
Nilgiri Nord7 061 m841 mAnnapurna I
Machapuchare6 993 m1233Annapurna I
Lamjung Himal6 983 mikkje oppgjeveAnnapurna II
Nilgiri Midtre6 940 m240 mNilgiri Nord
Nilgiri Sør6 839 m609 mNilgiri Nord
Fjelltoppar med påskrift

Referansar

endre
  1. Günter Oskar Dyhrenfurth: Zum dritten Pol. Die Achttausender der Erde. München 1952, S. 157
  2. Høgd, skardhøgd og refertansetoppar etter High Asia - All mountains and main peaks above 6750 m av Eberhard Jurgalski, www.8000ers.com (henta 5. juli 2012)

Bakgrunnsstoff

endre
Wikimedia Commons har multimedia som gjeld: Annapurna Himal