Värmlandsbanan

Värmlandsbanan, fram til 1990 kalla Nordvästra stambanan, er ei jernbanelinje som går mellom riksgrensa ved Magnor i Noreg og Laxå i Närke i Sverige. Banen er eit framhald av Kongsvingerbanen.

I Laxå er Värmlandsbanan knytt saman med Västra stambanan. Det er jernbanestasjonar på desse stadane, frå aust til vest: Degerfors, Kristinehamn, Karlstad, Kil, Högboda, Edane, Arvika og Charlottenberg. I Högboda og Edane og ved nokre andre haldeplassar, stoppar det berre lokaltog.

Trafikk

endre

SJ trafikkerer heile banen med tog som går mellom Stockholm og Oslo. I tillegg trafikkerer Värmlandstrafik regionaltog mellom Degerfors-Karlstad–Charlottenberg, nokre av desse går mellom Oslo og Karlstad eller Kristinehamn. I ein kort periode trafikkerte Ofotbanen AS banen før selskapet vart lagt ned. Tilbodet deira vart marknadsført under namnet Unionsekspressen.

Pr. 2007 køyrer det dagleg tre lokomotivtrekte tog mellom Stockholm og Oslo i kvar retning. Det er ti daglege tog mellom Stockholm og Karlstad (tre X 2000 og resten lokaltog) i tillegg til länstog mellom Karlstad og Charlottenberg. På strekninga Karlstad-Kil køyrer det fleire tog, som skal vidare på andre banar. På denne strekninga er det derfor stor trafikk noko som har gjort den til ei av dei mest trafikkerte dobbeltsporsterkningane i Sverige. I 2012 starta bygginga av eit 2,5 km langt møtespor som blir opna i 2013.[1]

Nattoget vart lagt ned for nokre år sidan.

Reisetida mellom Stockholm og Karlstad er 2½ time med X 2000 og 3 timar med lokaltog. Strekninga Oslo-Karlstad tar i underkant av 3 timar.

Historie

endre

Bygginga av jernbanen mellom Laxå og den norske grensa, den gong kjent som «Nordvästra stambanan», starta i 1866 og vart ferdigstilt i 1871. Banen var tenkt som eit samband mellom Stockholm i Sverige og Oslo i Noreg, som den gong var i union. Noreg hadde alt i 1865 forlenga Kongsvingerbanen til grensa. Strekninga blei elektrifisert i 1937. I 1962 vart det bygd eit triangelspor ved Laxå, slik at toga Stockholm-Karlstad(-Oslo) ikkje lenger måtte inn i byen for å vende. I 1990 endra Banverket namnet på banen til Värmlandsbanan.

Linjekart

endre
Teiknforklaring
Oslo S
Hovedbanen
Lillestrøm (1881)
Kongsvingerbanen
Kongsvinger (1881)
Grensebanen
438,8Furumoen (riksgrense)
437,5Eda
432,2Charlottenberg
428,2Ås
424,5Lerot
61
417,8Åmotfors
Kroppstadälven (ca. 70 m)
415,9Kroppsta
407,0Ottebol
Jösseälven (ca. 90 m)
402,3Gilserud, frå Årjäng, nedlagt
397,9Arvika
396,3Viksområdet lasteplass
390,8Myrom
387,6Ingersbyn
Gryttomtunneln (75 m)
383,1Edane
Gunnarsbyn
Värmeln (ca. 45 m)
Brunsbergstunneln (365 m)
376,2Brunsbergtunneln
374,9Brunsberg
61
366,0Högboda
361,8Lene
E45
355,3Fagerås
Norsälven (ca. 160 m)
Norge/Vänerbanan frå Göteborg
Fryksdalsbanan
349,5Kil
Fryksta
Bergslagsbanan
348Kil nedre
343,0Hynboholm
62
337,5Skåre
332,2Ramgatan lasteplass (1967–1992)
E18
Skoghall
Klarälven vest (ca. 140 m)
330,1Karlstad C
Pråmkanalen (ca. 50 m)
329,0Karlstads Östra (1903)
Klarälven aust (ca. 230 m)
Sjöstadsmotet Nordmark - Klarälvens Järnväg (1880–1990)
325,0Karlstad Välsviken
Alstersälven (ca. 65 m)
323,1Alster
319,2Skattkärr
315,1Boberg lasteplass
313,5Stavnäs (1909–1970)
307,2Väse
301,3Rudsberg
298,2Ölme
Inlandsbanan frå Persberg
Bergslagsbanan til Gävle
289,8Kristinehamn
Inlandsbanan
26 Varnumsleden
287,4Höja lasteplass
277,8Björneborg
frå Gullspång, nedlagt
266,6Strömtorp
Nora Bergslags järnväg til Bofors
frå Vikern
Letälven (ca. 110 m)
263,6Degerfors
251,5Svartå
til Örebro, nedlagt
240,8Hasselfors
234,2Porla
Västra stambanan frå Stockholm C
229,4Laxå
Röfors
Västra stambanan til Göteborg C

Bakgrunnsstoff

endre

Referansar

endre