Överkalix socken
Överkalix socken ligger i Norrbotten och motsvarar området som sedan 1971 utgör Överkalix kommun och Överkalix distrikt samt en mindre del i Pajala kommun.
| Överkalix socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Kommun | Överkalix kommun |
| Bildad | 1637 |
| Area | 2 931 kvadratkilometer |
| Upphov till | Överkalix landskommun Överkalix församling |
| Motsvarar | Överkalix distrikt |
| Tingslag | Kalix domsagas tingslag (–) Överkalix tingslag (–) |
| Karta | |
  Överkalix sockens läge i Norrbottens län. | |
| Koordinater | 66°19′37″N 22°50′33″Ö / 66.32694444°N 22.8425°Ö |
 Socknen i häradet/länet. | |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 0197 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Överkalix distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal var den 1 januari 1961 2 931,00 kvadratkilometer, varav 2 779,00 km² land.[1] År 2000 fanns här 4 304 invånare.[2] Tätorterna Svartbyn och Tallvik samt tätorten Överkalix med kyrkbyn Bränna och sockenkyrkan Överkalix kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
redigeraÖverkalix socken bildades som en utbrytning 1637 ur Kalix socken.
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Överkalix församling och för de borgerliga frågorna till Överkalix landskommun. 1870 överfördes en del av landskommunen till Korpilombolo landskommun. Landskommunen ombildades 1971 till Överkalix kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Överkalix, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.[3]
Geografi
redigeraÖverkalix socken ligger kring Ängesån och Kalix älv. Socknen har dalgångsbygd utmed vattendragen och är i övrigt en myr- och sjörik skogsbygd med höjder som i Svartberget i norr når 413 meter över havet.[4][5][6]
Fornlämningar
redigeraCirka 475 boplatser från stenåldern och några stensättningar är funna. Cirka 325 fångstgropar har påträffats. Vidare finns lämningar vid samiska flyttningsvägar.[4][5][7][8]
Namnet
redigeraNamnet tillkom vid delningen 1637 och betyder 'den längre upp i älvdalen liggande delen av Kalix' där Kalix är det äldre sockennamnet som fått sitt namn från älven. Älvnamnet Kalixälven är en försvenskning av det samiska namnet Gáláseatnu vars förled antingen innehåller gállit, 'vada' eller gálus, 'sval'.[5][9]
Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 och 1900 Öfver-Kalix socken och vid folkräkningen 1910 Överkalix socken.[10]
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Överkalix socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 792 | |||
| 1760 | 874 | |||
| 1769 | 1 082 | |||
| 1780 | 1 229 | |||
| 1790 | 1 315 | |||
| 1800 | 1 414 | |||
| 1810 | 1 537 | |||
| 1820 | 1 784 | |||
| 1830 | 2 062 | |||
| 1840 | 2 123 | |||
| 1850 | 2 500 | |||
| 1860 | 2 913 | |||
| 1870 | 3 544 | |||
| 1880 | 4 217 | |||
| 1890 | 4 834 | |||
| 1900 | 5 539 | |||
| 1910 | 6 013 | |||
| 1920 | 6 518 | |||
| 1930 | 7 396 | |||
| 1940 | 8 564 | |||
| 1950 | 9 214 | |||
| 1960 | 8 598 | |||
| 1970 | 6 023 | |||
| 1980 | 5 083 | |||
| 1990 | 4 744 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Språk och etnicitet
redigeraNedanstående siffror är tagna från SCB:s folkräkning 1900 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av "finsk, svensk eller lapsk stam".[11] Siffrorna för 1758-1855 är Tabellverkets statistik och avser endast den samiska befolkningen.[12]
| Årtal | Svenskar | Finnar | Samer | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| 1758 | 8 | |||
| 1760 | 6 | |||
| 1763 | 3 | |||
| 1766 | 3 | |||
| 1769 | 10 | |||
| 1772 | 9 | |||
| 1780 | 16 | |||
| 1785 | 16 | |||
| 1790 | 17 | |||
| 1795 | 14 | |||
| 1800 | 19 | |||
| 1805 | 10 | |||
| 1810 | 14 | |||
| 1815 | 3 | |||
| 1820 | 5 | |||
| 1825 | 4 | |||
| 1830 | 8 | |||
| 1835 | 7 | |||
| 1840 | 6 | |||
| 1845 | 6 | |||
| 1850 | 6 | |||
| 1855 | 8 | |||
| 1860 | 2 604 | 281 | 28 | 2 913 |
| 1870 | 3 507 | 4 | 33 | 3 544 |
| 1880 | 4 163 | 8 | 46 | 4 217 |
| 1890 | 4 735 | 55 | 44 | 4 834 |
| 1900 | 5 456 | 41 | 42 | 5 539 |
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 61. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Överkalix socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Överkalix socken
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Överkalix socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Överkalix socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
- ^ Från SCB:s folkräkningar Arkiverad 8 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ SCB Folkräkningen 1900 tredje delen Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 38 i pdf:en
- ^ ”Tabellverket 1749-1859”. Umeå universitet. http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk. Läst 12 april 2023.
Externa länkar
redigera- Arkiv relaterade till Överkalix socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Överkalix socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.