Al-Zein-nätverket

Släktbaserat kriminellt nätverk baserat i Europa
(Omdirigerad från Al-Zein-klanen)

Al-Zein- eller El-Zein-nätverket är ett släktbaserat kriminellt nätverk där många och ledande personer tillhör en släkt/klan med samma namn. Att släktnamnet används som beteckning på det kriminella nätverket innebär inte att klanen som sådan är kriminell eller att alla dess medlemmar ingår i det kriminella nätverket.[1][2][3]

Klanen Al-Zein tillhör folkgruppen Mhallami och har sitt ursprung i Libanon och Mardin-provinsen i Turkiet. Den är numera baserad även i Europa. Den är (2019) den största av de så kallade "arabiska klanerna" i Tyskland, där den enligt olika källor har mellan 5000 och 15000 medlemmar.[4][5] Medlemmar i det kriminella nätverk som bär klanens namn har där dömts för ett stort antal brott.[6][7] Det kriminella nätverket är också verksamt i Sverige och i andra delar av Europa.

Tyskland

redigera

Klanens överhuvud Mahmoud Al-Zein kom till Tyskland år 1982 som asylsökande utan pass och etablerade sig i Berlin.[8] År 2003 försökte Tyskland utvisa honom till Turkiet som vägrade ta emot honom på grund av oklart medborgarskap. I januari 2021 reste Mahmoud Al-Zein slutligen från Tyskland efter trettio år utan rätt att vistas i landet. Under sin vistelse i Tyskland var han misstänkt för över 70 brott och blev dömd i domstol elva gånger.[6]

Medlemmar i Al-Zein-nätverket tillskrivs 2014 års rånöverfall mot varuhuset KaDeWe i Berlin då smycken för mer än 800 000 euro stals.[9] De har också varit inblandade i skjutvapenvåld mot medlemmar i andra kriminella nätverk.[5]

Sverige

redigera

I september 2020 gjorde biträdande rikspolischefen Mats Löfving ett uppmärksammat uttalande om ett stort antal släktbaserade kriminella nätverk i Sverige och använde benämningen "klaner" för dessa nätverk.[10] Polisen sammanställde också en rapport över dessa "klaner" och deras hemvister och kopplingar. Det som där benämnes Al-Zein -klanen uppgavs vara ett av de tre mest framträdande släktbaserade kriminella nätverken i Malmö och även etablerat i Hässleholm, Landskrona, Lomma och Perstorp. Sammanlagt 15 män pekades ut från familjer med lite olika efternamn, men som ändå ingår i samma Al Zein/El Zein-klan. Flera av dem är dömda för brott, bland annat grova narkotikabrott, organiserad penningförfalskning och försök till utpressning.[11] Flera i familjerna är eller har varit engagerade i olika mc-gäng,framförallt Satudara.[12][13]

Senare har polisen utpekande av "kriminella klaner" mötts av stark kritik, eftersom det bara är en bråkdel av personerna inom de aktuella familjerna som ägnar sig åt brottslig verksamhet.[3] Sedan i november 2020 finns inom polisen rutinen att inte tala om "klaner" utan i stället om "släktbaserade kriminella nätverk" för att inte peka ut eller misstänkliggöra laglydiga medlemmar av de aktuella släkterna/familjerna.[1][2]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] [Dnr 140-2020 Polismyndighetens behandling av personuppgifter om släktbaserade kriminella nätverk ”Polismyndighetens behandling av personuppgifter om släktbaserade kriminella nätverk”]. Säkerhets- och integritetskyddsnämnden. 29 mars 2023. Dnr 140-2020 Polismyndighetens behandling av personuppgifter om släktbaserade kriminella nätverk. Läst 28 juni 2024. 
  2. ^ [a b] Metodstöd för släktbaserade kriminella nätverk. Diarienr, ärende HD5 800-127/2020, Saknr 493. Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen 2020-11-25. PDF
  3. ^ [a b] ”TV: Nätverken bakom de kriminella klanerna”. Sydsvenskan. TV: Sydsvenskan. 15 april 2021. https://www.sydsvenskan.se/2021-04-15/tv-natverken-bakom-de-kriminella-klanerna. Läst 28 februari 2022. 
  4. ^ Behrendt, Michael (2019-09-30) (på tyska). Die arabische Gefahr: Wie kriminelle Familienclans unsere Sicherheit bedrohen. BASTEI LÜBBE. ISBN 978-3-7325-7999-0. https://books.google.se/books?id=mySXDwAAQBAJ&pg=PT13&lpg=PT13&dq=al+zein+clan+15000+mitglieder&source=bl&ots=saYCTSqlvG&sig=ACfU3U0U8uvB9x2pirJj3ScB7LUGcaj4ug&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi_5PzjifH2AhViQfEDHbtiB-kQ6AF6BAgREAI#v=onepage&q=al%20zein%20clan%2015000%20mitglieder&f=false. Läst 31 mars 2022 
  5. ^ [a b] Sieben, Marcel Storch und Peter (9 januari 2019). ”Clankriminalität: Banden in NRW haben neues Tätigkeitsfeld entdeckt” (på tyska). www.derwesten.de. https://www.derwesten.de/staedte/essen/arabische-clans-ruhrgebiet-libanesen-essen-id216015005.html. Läst 6 februari 2021. 
  6. ^ [a b] ”Mahmoud „Der Pate“ Al-Zein: Berliner Clan-Größe nach 30 Jahren ausgereist”. www.msn.com. https://www.msn.com/de-de/nachrichten/politik/mahmoud-der-pate-el-zein-berliner-clan-gr%C3%B6%C3%9Fe-nach-30-jahren-ausgereist/ar-BB1ddpHw. Läst 5 februari 2021. 
  7. ^ Online, FOCUS. ”Während der Al-Zein-Boss Hartz IV bezog, plante er eine 145-Millionen-Dollar-Erpressung” (på tyska). FOCUS Online. https://www.focus.de/politik/deutschland/krimineller-clan-staat-finanzierte-den-al-zein-clan-mit-hartz-iv-waehrend-dieser-menschen-entfuehrte_id_24367597.html. Läst 10 februari 2022. 
  8. ^ Werner van Bebber, Lorenz Maroldt. ”Türkei will, dass Unterweltgröße Al-Zein in Berlin bleibt” (på tyska). Tagesspiegel.de. http://www.tagesspiegel.de/berlin/tuerkei-will-dass-unterweltgroesse-al-zein-in-berlin-bleibt/448464.html. Läst 6 mars 2013. 
  9. ^ Spilcker, Axel (13 april 2018). ”Libanesische Banden: Wie Familienclans im Ruhrgebiet zur kriminellen Macht wurden” (på de-DE). Kölner Stadt-Anzeiger. https://www.ksta.de/panorama/libanesische-banden-wie-familienclans-im-ruhrgebiet-zur-kriminellen-macht-wurden-30014492. Läst 5 februari 2021. 
  10. ^ ”Klarar polisen gängkriminaliteten, Mats Löfving?” (Ekots lördagsintervju). Sveriges Radio. 5 september 2020. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7547742. Läst 19 oktober 2020. 
  11. ^ ”Lista: Här är skåningarna i polisens klanrapport”. Sydsvenskan. Sydsvenskan. 11 april 2021. https://www.sydsvenskan.se/2021-04-11/lista-har-ar-skaningarna-i-polisens-klanrapport. Läst 28 februari 2022. 
  12. ^ ”MC-boss fick tio år för grovt narkotikabrott”. www.expressen.se. Expressen KvP. 1 november 2014. https://www.expressen.se/kvallsposten/mc-boss-fick-tio-ar-for-grovt-narkotikabrott/. Läst 28 februari 2022. 
  13. ^ ”Klanerna bakom storbråken i Lund”. www.expressen.se. 6 september 2024. https://www.expressen.se/kvallsposten/klanerna-bakom-storbraken-i-lund/. Läst 16 mars 2022.