Gång (sport)

Reglerna i gång är att idrottsutövaren ska följa den så kallade gångdefinitionen vilken är:

Gång är en följd av steg så tagna att gångaren har kontakt med marken, så att ingen (för det mänskliga ögat) synbar förlust av markkontakten uppträder.^[1] Det frampendlande benet måste sträckas (inte vara böjt i knäleden) från det ögonblick första kontakten med marken sker till dess att benet är i vertikalt (upprätt) läge.

För att kontrollera att gångaren inte springer utan går finns det vid mästerskap domare som ska granska gångarna. Om en domare anser att en gångare riskerar att bryta mot gångdefinitionen kan denna utdela en varning till gångaren. Om en domare längs banan ser att gångare bryter mot gångdefinitionen skickar de ett rött kort till huvuddomaren. Om tre röda kort från tre olika domare inkommer till huvuddomaren ska denna diskvalificera gångaren som då omedelbart ska avbryta tävlingen.

Att en gångare blir diskvalificerad hör till vanligheten i de flesta tävlingar. En mycket uppmärksammad diskning var den som drabbade Jane Saville som var i ledning på hemmaplan vid Olympiska sommarspelen 2000 och blev diskvalificerad precis före målgång.

Gång introducerades första gången vid Olympiska sommarspelen 1908 då män tävlade på distansen 3 500 meter och på 10 miles. Vid Olympiska sommarspelen 1912 ersattes grenarna med 10 km gång. Vid Olympiska sommarspelen 1920 fanns även 3 000 meter gång med på programmet. Under året 1928 fanns inte gång alls med på programmet. Vid Olympiska sommarspelen 1932 återkom gång då både 10 km och den nya distansen 50 km gång. Vid Olympiska sommarspelen 1956 ersattes 10 km gång av dagens 20 km gång.

För kvinnor introducerades 10 km gång vid Olympiska sommarspelen 1992 men vid Olympiska sommarspelen 2000 ersattes grenen med 20 km gång som funnits sedan dess.

Vid Världsmästerskap i friidrott har 20 km och 50 km gång funnits med sedan starten för män. För kvinnor tillkom 10 km gång vid VM 1987. Vid VM 1999 ersattes 10 km gång med 20 km gång även för damer. Vid VM 2022 har den längre sträckan, 50 km, ersatts av 35 km för både damer och herrar.

Förutom vid de ordinarie friidrottstävlingarna så anordnar även IAAF ett särskilt världsmästerskap för gångare som kallas för IAAF World Race Walking Cup.

Till skillnad mot många andra friidrottsgrenar har gångsporten under efterkrigstiden inte varit starkt kopplat till någon enskild nation eller region. Gångare från såväl Europa (både väst och öst), Central- och Sydamerika och Nya Zeeland har vunnit OS-guld i gång och flera svenska gångare har även satt världsrekord (Olle Andersson, Stefan Johansson, John Ljunggren, John Mikaelsson och Harry Olsson). Även på damsidan har kvinnor från både Kina, Ryssland och Grekland vunnit OS-guld.

Den första kvinna som gick under 2 timmar sedan IAAF registrerade världsrekord var Lina Aebersold som 1934 gick på 1:59,02. Världsrekordet utvecklades under 60-talet snabbt och Australiens Susan Cook blev 1981 den första som gick under 1:40. Hennes landsmannina Kerry Saxby-Junna gick 1988 för första gången under 1:30.

Senast uppdaterad: 15 september 2023.^[2]

Område	Resultat	Tävlande	Land	Stad, datum
Världsrekord	1:23.49	Yang Jiayu	Kina	Huangshan, 20 mars 2021
Afrika	1:30.40	Grace Wanjiru	Kenya	Nairobi, 6 juni 2018
Asien	1:23.49	Yang Jiayu	Kina	Huangshan, 20 mars 2021
Europa	1:25.08	Vera Sokolova	Ryssland	Sotji, 26 februari 2011
Nordamerika	1:26.17	Lupita González	Mexiko	Rom, 7 maj 2016
Oceanien	1:27.16	Jemima Montag	Australien	Budapest, 20 augusti 2023
Sydamerika	1:25.29	Glenda Morejón	Ecuador	La Coruña, 8 juni 2019

Mästerskapsrekord

Tävling	Resultat	Löpare	Land	Stad, datum
Olympiskt rekord	1:25.16	Qieyang Shijie	Kina	London, 11 augusti 2012
VM-rekord	1:25.41	Olimpiada Ivanova	Ryssland	Helsingfors, 7 augusti 2005
EM-rekord	1:26.36	María Pérez	Spanien	Berlin, 11 augusti 2018

Det första världsrekordet som IAAF anger är tysken Hermann Müller som 1911 gick på 1:38,43. 1957 gick sovjeten Vladimir Guk för första gången under 1:30 och 1980 slogs nästa drömgräns då Domingo Colin gick på 1:19,35.

Senast uppdaterad: 15 september 2023.^[3]

Område	Resultat	Tävlande	Land	Stad, datum
Världsrekord	1:16.36	Yusuke Suzuki	Japan	Nomi, 15 mars 2015
Afrika	1:18.23	Samuel Gathimba	Kenya	Nairobi, 18 juni 2021
Asien	1:16.36	Yusuke Suzuki	Japan	Nomi, 15 mars 2015
Europa	1:17.02	Yohann Diniz	Frankrike	Arles, 8 mars 2015
Nordamerika	1:17.46	Julio René Martínez	Guatemala	Eisenhüttenstadt, 8 maj 1999
Oceanien	1:17.33	Nathan Deakes	Australien	Cixi, 23 april 2005
Sydamerika	1:17.21	Jefferson Pérez	Ecuador	Paris, 23 augusti 2003

Mästerskapsrekord

Tävling	Resultat	Löpare	Land	Stad, datum
Olympiskt rekord	1:18.46	Chen Ding	Kina	London, 4 augusti 2012
VM-rekord	1:17.21	Jefferson Pérez	Ecuador	Paris, 23 augusti 2003
EM-rekord	1:18.37	Francisco Javier Fernández	Spanien	München, 6 augusti 2002

Senast uppdaterad: 15 september 2023.^[4]

Område	Resultat	Tävlande	Land	Stad, datum
Världsrekord	2:37.15	María Pérez	Spanien	Poděbrady, 21 maj 2023
Afrika	3:42.04	Esther Steenkamp	Sydafrika	Kapstaden, 15 januari 2022
Asien	2:38.42	Liu Hong	Kina	Wajima, 16 april 2023
Europa	2:37.15	María Pérez	Spanien	Poděbrady, 21 maj 2023
Nordamerika	2:49.29	Robyn Stevens	USA	Dudince, 23 april 2022
Oceanien	2:47.54	Rebecca Henderson	Australien	Melbourne, 21 maj 2023
Sydamerika	2:37.44	Kimberly García	Peru	Dudince, 25 mars 2023

Mästerskapsrekord

Tävling	Resultat	Löpare	Land	Stad, datum
VM-rekord	2:38.40	María Pérez	Spanien	Budapest, 24 augusti 2023
EM-rekord	2:47.00	Antigoni Drisbioti	Grekland	München, 16 augusti 2022

Senast uppdaterad: 15 september 2023.^[5]

Område	Resultat	Tävlande	Land	Stad, datum
Världsrekord	Behövs resultat bättre än 2:22.00	–	–	–
Afrika	2:31.15	Wayne Snyman	Sydafrika	Eugene, 24 juli 2022
Asien	2:22.55	He Xianghong	Kina	Huangshan, 4 mars 2023
Europa	2:23.14	Massimo Stano	Italien	Eugene, 24 juli 2022
Nordamerika	2:25.02	Evan Dunfee	Kanada	Eugene, 24 juli 2022
Oceanien	2:27.33	Rhydian Cowley	Australien	Melbourne, 21 maj 2023
Sydamerika	2:24.34	Brian Pintado	Ecuador	Budapest , 24 augusti 2023

Mästerskapsrekord

Tävling	Resultat	Löpare	Land	Stad, datum
VM-rekord	2:23.14	Massimo Stano	Italien	Eugene, 24 juli 2022
EM-rekord	2:26.49	Miguel Ángel López	Spanien	München, 16 augusti 2022

Den första gång som någon man gick på under 4 timmar var när Gennadiy Agapov 1965 gick på 3:55,36. 1978 gick Raúl González på 3:45,52 vilket gjorde att han var den första som gick på under 3:50. Den första som gick på under 3:40 var östtysken Ronald Weigel 1984.

Senast uppdaterad: 15 september 2023.^[6]

Område	Resultat	Tävlande	Land	Stad, datum
Världsrekord	3:32.33	Yohann Diniz	Frankrike	Zürich, 15 augusti 2014
Afrika	3:53.09	Marc Mundell	Sydafrika	Dudince, 20 mars 2021
Asien	3:36.06	Yu Chaohong	Kina	Nanjing, 22 oktober 2005
Europa	3:32.33	Yohann Diniz	Frankrike	Zürich, 15 augusti 2014
Nordamerika	3:41.09	Erick Barrondo	Guatemala	Dudince, 23 mars 2013
Oceanien	3:35.47	Nathan Deakes	Australien	Geelong, 2 december 2006
Sydamerika	3:42.57	Andrés Chocho	Ecuador	Ciudad Juárez, 6 mars 2016

Mästerskapsrekord

Tävling	Resultat	Löpare	Land	Stad, datum
Olympiskt rekord	3:36.53	Jared Tallent	Australien	London, 11 augusti 2012
VM-rekord	3:33.12	Yohann Diniz	Frankrike	London, 13 augusti 2017
EM-rekord	3:32.33	Yohann Diniz	Frankrike	Zürich, 15 augusti 2014

• Svenska Gång- & Vandrarförbundet
• Fakta på IAAF:s webbplats om gång