Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
Prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha, född 26 augusti 1819 på slottet Rosenau i Coburg, Sachsen-Coburg-Saalfeld, död 14 december 1861 i tyfoidfeber på Windsor Castle, Berkshire, var som drottning Viktorias make Storbritanniens prinsgemål 1840–1861. Bland annat konserthuset Royal Albert Hall och gatan Albert Embankment i London är uppkallade efter honom.
| Albert av Sachsen-Coburg-Gotha | |
|---|---|
.jpg) | |
| Prins Albert. | |
| Företrädare | Adelaide av Sachsen-Meiningen |
| Efterträdare | Alexandra av Danmark |
| Gemål | Drottning Viktoria |
| Barn | Prinsessan Viktoria (1840–1901) Kung Edvard VII (1841–1910) Prinsessan Alice (1843–1878) Prins Alfred (1844–1900) Prinsessan Helena (1846–1923) Prinsessan Louise (1848–1939) Prins Arthur (1850–1942) Prins Leopold (1853–1884) Prinsessan Beatrice (1857–1944) |
| Far | Ernst I av Sachsen-Coburg-Gotha |
| Mor | Louise av Sachsen-Gotha-Altenburg |
| Född | 26 augusti 1819 Schloss Rosenau i Coburg, Sachsen-Coburg-Saalfeld |
| Namnteckning |  |
| Död | 14 december 1861 (42 år) Windsor Castle, Berkshire, Storbritannien |
| Begravd | St. George's Chapel, Windsor Castle; Frogmore, Windsor |
 | |
Biografi
redigeraFamiljen Sachsen-Coburg-Saalfeld hade kopplingar till ett antal av Europas kungahus. Albert var son till Ernst I av Sachsen-Coburg-Gotha och Louise av Sachsen-Gotha-Altenburg och föddes på slottet Rosenau utanför Coburg. Han växte upp tillsammans med sin äldre bror Ernst. Föräldrarnas äktenskap var turbulent; de separerade 1824, vilket ledde till att Louise utestängdes från hovet, och skildes 1826. Albert studerade juridik, filosofi, ekonomi och konsthistoria vid Bonns universitet och utmärkte sig i gymnastik (fäktning och ridning).
Albert gifte sig med sin kusin drottning Viktoria av Storbritannien den 10 februari 1840 i Royal Chapel, St. James's Palace, London. Han kände sig till en början begränsad i roll som gemål men kom efterhand att engagera sig för utbildningsreformer, avskaffandet av slaveriet och tog ansvar för kungliga ägor och det kungliga hushållet. Han var djupt engagerad i Great Exhibition i London 1851 och köpte egendomen Balmoral Castle 1852 och lät utöka och bygga om slottet.
Albert avled i tyfoidfeber 1861 efter att ha besökt sonen, den senare Edvard VII av Storbritannien, i Cambridge. Hans död vid 42 års ålder gjorde att drottning Viktoria hamnade i en livslång sorg. När Edward VII besteg tronen efter Viktorias död 1901 var han den första brittiska monarken av huset Sachsen-Coburg-Gotha, 1917 ändrat till huset Windsor.
Barn och barnbarn
redigeraAnfäder
redigeraKällor
redigera- Weintraub, Stanley, Uncrowned King: The Life of Prince Albert, New York 1997
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.
Albert av Sachsen-Coburg-Gotha Yngre gren till huset Wettin Född: 26 augusti 1819 Död: 14 december 1861 | ||
| Kungliga titlar | ||
|---|---|---|
| Vakant Titel innehades senast av Adelaide av Sachsensom drottninggemål | Prinsgemål av Storbritannien 1840 – 1861 | Vakant Titel innehas nästa av Alexandra av Danmarksom drottninggemål |
| Militära titlar | ||
| Företräddes av Philip Philpot | Överste för 11:e Husarna 1840 – 1842 | Efterträddes av Arthur Clifton |
| Företräddes av George Ludlow | Överste för Skottska gardet 1842 – 1852 | Efterträddes av Prins George |
| Företräddes av Arthur Wellesley | Överste för Grenadjärgardet 1852 – 1861 | |
| Regimentschef för Skyttebrigaden 1852 – 1861 | Efterträddes av John Colborne | |
| Ämbetstitlar | ||
| Företräddes av Francis Seymour-Conway | Lord Warden of the Stannaries 1842 – 1861 | Efterträddes av Henry Pelham-Clinton |
| Akademiska titlar | ||
| Företräddes av Hugh Percy | Cambridgeuniversitetets kansler 1847 – 1861 | Efterträddes av William Cavendish |
| Hederstitlar | ||
| Företräddes av Prins August Fredrik | Stormästare av Bathorden 1847 – 1861 | Vakant Titel innehas nästa av Edvard VII |